Nu när snön ligger vit på backen, får man minnas tillbaka på sitt golfliv, mitt bästa slag, min första birdie, min första eagle, osv, min första eagle gjorde jag förresten i år, men det jag minns bäst är ändå "min första birdie"

   Alla som jag spelat har säkert härt det någon gång, när jag gjorde "min första birdie"

   Det var på hål 15 på Älvkarleby GK ett långt par 3, 177 m från gul tee, 140 m från röd tee och det var därifrån jag spelade på den tiden, det var under en av mina fadderundor, min tredje runda, jag gick. Eftersom jag på den tiden bara hade järnklubbor och inte slog så långt, fick jag låna av min fadder en trä-femma, vilket borde vara lämplig för uppgiften tyckte han, och rätt hade han också.
   Jag slog till bollen riktigt bra och den flög rakt och fint mot koppen, Ola, som min fadder heter, började rygga bakåt med andan i halsen. Han såg någonting som jag inte såg, nämligen att bollen var på väg mot hålet, nu landade bollen bara ett par decimeter före hålet och rullade förbi lika långt, en enkel första birdie, men väldigt nära en HIO.
   Efter rundan begav jag mig in till stan och köpte mig en spoon och en träfemma, det hade ju gått bra tidigare under dagen ; )